Efter frukosten gav jag mig ner i källaren och började spackla väggar och tak i sovrummet.
Sedan blev det takmålning. Det gick åt många svärord och med en kropp som inte är van vid att jag stirrar uppå hela tiden och dessutom jobbar med armarna ovanför huvudet, gjorde väl inte läget bättre. Lagom till att jag i ren leda och frustration över att kroppen inte riktigt orkade så mycket som min vilja, var på väg att slänga rollern i väggen, kom barnbarnet hit och jag fick vara barnvakt ett par timmar.
Vi plaskade i vattenpölar, lekte med stenar, plockade smultron, gick, gick och njöt av solen och värmen. Det är härligt att få njuta av den lille Liams (1 år) sällskap.
Rörmokaren var hit och bytte ut ett kretskort på vår trasiga elpanna och nu hoppas vi att den ska vara sitt vanliga jag i gen.
Fick av en granne veta att åskan hade tagit en hel del tv-apparater och datorer nedåt gatan i fredags, när den slog ner här i närheten. Jag vet inte om jag ska säga att vi hade tur att bara pannan gav upp och inte våra totalt fyra hemmavarande datorer och fyra Tv-apparater. Det skulle ha kostat mer än de 1 500 kr det kostat oss att få igång pannan igen!
Efteråt gick jag ner och började måla alla vattenrör som går i taket. Fy f.. vad det är jobbigt för nacken att hela tiden titta uppåt! Jag gav upp när jag avverkat hälften. Axlar, överarmar och nacke värkte och kändes trötta. Min käre sambo tyckte synd om mig och målade resten. Jag tog ett varmt bad som mina stela muskler uppskattade. Sedan somnade jag en stund i loungegruppen ute på altanen.
När jag vaknade höll sambon på att diska och plocka undan i köket. Jag var dödstrött och jag vet inte alls hur länge jag sovit. Ingen av oss orkade fixa mat så han åkte och köpte en pizza till sig själv och en kycklingsallad åt mig.
Sedan blev det film, Drive.







































Inlägg (RSS)