Vaknade i vanlig ordning okristligt tidigt.

Hämtades upp av dotter med sambo vid åtta för färd till stallet.

Småfixade och kopplade på transporten. Den härlige hästen var visst på resehumör för han hade väldigt bråttom in. Dottern kom på efterkälken, men det är så skönt att lastningen funkar.

Färden gick till ATG-kliniken för ett återbesök för att kolla upp hältan efter kuren cortison han ätit. Tyvärr var den inte mycket bättre och efter böjprovet höll ena frambenet på vika sig när han sprang. Det ser riktigt illa ut :0(

Han ska få fyra veckor i hagen nu och har hans kropp inte lyckats läka ut det då får vi avsluta hans lidande. Veterinären gissade på att han har någon form av reumatism och att han har ont hela tiden. Stackarn! Det är bara tre år sedan vi tog bort vår förra häst pga svåra sparkskador och det känns tungt att behöva mista ännu en härlig häst!

När vi var tillbaka i stallet kom våra tårar och medan Canoó stog i sin hage och åt fixade vi allt som skulle göras med hö mm. Tung i både skallen och sinnet och fy fan vad jobbigt det var. Vi klarade inte av att gå ner till hagen och gulla med honom innan vi skulle åka hem.

Jag, dottern och sonen tog en liten shoppingrunda på eftermiddagen för att skingra tankarna. Vi var iväg och hälsade på hästarna på betet med.

På kvällen käkade vi hos oss och löste korsord.